Livet som mamma

Jag vill först och främst börja med att tacka alla för gårdagen, det blev lyckat och Sandra blev nöjd. Det var ju det viktigaste! Som alltid blev det en del tråkigheter och det är ingen som är förvånad över det heller, antar att det är sånt man får ta. Bortsett från det så är jag iaf grymt nöjd :) Tack alla fina.

Dagen började med städning i lokalen, det gick ganska fort, vi var ju ändå 7 st som hjälptes åt. Därefter blev det god och efterlängtad mat på Bens med töserna. Nu inväntar jag Sandra & Sophia, vi ska ha kvalitetstid nu timmarna innan hon åker, det känns inte alls kul att varken tänka på det eller säga det. Okej hon kommer tillbaka, men ändå liksom, 3 månader är rätt lång tid och 3 månader utan sin bästa vän är ännu längre. Frågan är bara om man kommer palla visa sig stark för hennes skull och inte börja lipa och sånt, eller om det bara kommer när man väl ska vinka av henne. Jag tror inte riktigt att jag fattat att hon ska åka ännu!

Nog om det, vi ska tänka positivt :) På Tisdag gör jag min 4:de tatuering, en tatuering som är tillägnad min bror som alltid finns för mig, i alla väder och i alla situationer. Min själsfrände, mitt hopp och mitt liv. Utan honom skulle jag nog inte stått här idag, det finns ingen me större hjärta och det finns ingen människa som kan göra livet så värt. Förmodligen har jag världens bäåsta bror helt enkelt <3 



Vilket känsloladdat inlägg detta blev kände jag nu, eh så kan det gå. Vi hörs förmodligen mer i morgon! Puss