Livet som mamma

Det finns egentligen så himla mycket jag skulle vilja säga till folk, så mycket jag vill att vissa ska veta, men orden räcker inte riktigt till alltid. Jag får inte fram allt jag vill få sagt och jag vet inte hur jag ska säga det heller. Det känns tomt och samtidigt väldigt fyllt på samma gång, vet inte hur jag ska förklara. Är det bäst att vara tyst om vissa saker eller ska man kunna prata om allt, jag undrar det ibland, för mig är det lite av ett dilema faktiskt. Ibland känns det som att vissa inte orkar höra, orkar bry sig eller inte ens orkar förstå och då ser jag ingen mening med att berätta heller. Känns bara jobbigt att bära vissa saker inom sig och man blir ju trots allt väldigt lättad när man väl har fått dela med sig, fått en åsikt och kunnat prata om saken ifråga.


Wish you where here